Utlänningslagen

Utlänningslagen (2005:716) behandlar rätten för utlänningar att resa in i och vistas i Sverige och rätten att arbeta och studera här. Den innehåller också bestämmelser om avvisning och utvisning och i övrigt bestämmelser som är grundläggande för utlänningars rättsliga ställning. Lagens tillämpning regleras närmare i utlänningsförordningen och i föreskrifter som meddelas av Migrationsverket.

I denna digitala uppdatering av trettonde upplagan har beaktats ny lagstiftning fram till och med den 1 oktober 2023. Följande lagstiftningsärenden har medfört ändringar i utlänningslagen.

1. Prop. 2020/21:222, Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem. SIS II-regelverket har ersatts av tre EU-förordningar (återvändandeförordningen, gränsförordningen och polisförordningen). Ändringarna kommenteras under 1 kap. 4 och 4 d §§ samt 7 kap. 5 §.

2. Prop. 2022/23:109, Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden (9 kap. 9 a §).

Vidare har rättsfall från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen (till och med MIG 2023:12) införts och kommenterats.

Utöver utlänningslagen redovisas i lagkommentaren fyra andra lagar, bland annat den upphävda lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den s.k. tillfälliga lagen) och lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Vidare redogörs för EU-förordningar som är direkt tillämpliga i Sverige och andra rättsakter inom migrationsrätten, bland annat skyddsgrundsdirektivet, asylprocedurdirektivet, mottagandedirektivet och återvändandedirektivet.

Migrationsöverdomstolen har alltsedan 2006 meddelat ett stort antal vägledande avgöranden i mål enligt utlänningslagen. Dessa avgöranden redovisas fram till utgången av september 2022. Vidare redovisas ett stort antal rättsfall från bland annat EU-domstolen och Europadomstolen.