Skyddslagen

Skyddslagen trädde i kraft 2010 och ersatte en äldre lag från 1990. Lagen ger rättsliga förutsättningar för ett förstärkt skydd av vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån. Dessa objekt och områden benämns i skyddslagen för skyddsobjekt. Det är inte enbart statliga byggnader, anläggningar och områden som kan beslutas vara skyddsobjekt, utan även vissa byggnader m.m. som ägs eller nyttjas av kommuner och regioner.

Lagen innehåller också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Vid krig och krigsfara m.m. kan ytterligare byggnader, anläggningar och områden som är av betydelse för totalförsvaret beslutas vara skyddsobjekt. I skyddslagen anges uttryckligen att ett beslut om skyddsobjekt aldrig får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehovet.

Denna digitala uppdatering är gjord i juni 2022. Det är, förutom en genomgång och uppdatering av aktuell lagstiftning som det hänvisas till i kommentaren, även inarbetat nya regler i 5 och 9 §§ skyddslagen med anledning av att riksdagen beslutat om lagen (2020:782) om operativt stöd mellan Sverige och Finland. I denna uppdatering redogörs också för de grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område som har bäring på skyddslagens avbildningsförbud. Beslut om dessa grundlagsändringar har fattats av riksdagen första gången i maj 2022 och förväntas fattas den andra gången efter det allmänna valet i september 2022. Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2023.