Rasistiska symboler - praxisgenomgång och analys. SOU 2019:27
Justitiedepartementet

Rasistiska symboler - praxisgenomgång och analys. SOU 2019:27

Betänkande från Utredningen om rasistiska symboler (Ju 2018:03)

18400

184 kr (exkl. moms)

Utredningens slutsats: den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad.

Vid en genomgång av domstolspraxis framkommer t.ex. följande
  • ett trettiotal olika symboler har prövats av domstol. Den symbol som oftast förekommer i domstolspraxis är hakkorset.
  • i stor utsträckning är det symboler med en koppling till nationalsocialismen som har prövats av domstol, men även spridande av andra symboler, t.ex. med koppling till Ku Klux Klan, har prövats och ansetts utgöra hets mot folkgrupp
  • i de flesta domar som gåtts igenom har den tilltalade dömts för hets mot folkgrupp
  • när den tilltalade har frikänts har det ofta varit på grund av bevisfrågor, såsom att det inte ansetts bevisat att det var den tilltalade som målat hakkors på en vägg
  • det har även varit fråga om fall där symbolen sedd i sitt sammanhang inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp
  • i endast några domar har den tilltalade frikänts på grund av att domstolen ansett att spridande av den aktuella symbolen inte inneburit hot eller missaktning. Det har ofta rört sig om symboler som i andra domar och sammanhang ansetts utgöra hets mot folkgrupp
  • i några domar har fråga uppkommit om det för straffansvar krävs att en symbols budskap är känt för en bredare allmänhet eller för de personer som symbolen har spridits till. Det har i dessa få fall gjorts olika bedömning. I de allra flesta domar berörs frågan överhuvudtaget inte. Utredningens bedömning är att det för straffansvar i vart fall är tillräckligt att de personer som symbolen har spridits till måste anses ha haft kännedom om dess budskap
  • tyrrunan har endast prövats en gång av domstol och då ogillades åtalet. Symbolen förekommer nu på nytt i ett åtal som kommer att prövas av domstol
  • JK har beslutat att väcka åtal endast för ett fåtal symboler. JK har bedömt tyrrunan i många ärenden och har i samtliga fall bedömt att spridande av symbolen inte utgjort hets mot folkgrupp.
  • JK:s bedömningar görs på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området och JK har att beakta de särskilda förutsättningar som gäller där. Utöver att yttrandefriheten har ett särskilt starkt skydd på det området innebär detta att JK inte har möjlighet att göra samma helhetsbedömning som när det gäller brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp.

Särskild utredare: Charlotte Brokelind

Köp SOU:n och ta del av den kompletta praxisgenomgången och analysen!
Se längre ned för hänvisning detdirektiv som utredningen arbetat utifrån.
Tryckt upplaga:
  • Utgivare: Justitiedepartementet
  • Upplaga: 1
  • Omfång: 205
  • Utgiven: 2019
  • Serie: SOU 2019:027
  • ISBN/Best.nr: 978-913824936-9
  • Ämnen: Försvar & Säkerhet, Kultur, Sociala frågor, Straffrätt & Rättsväsen, Utbildning & Forskning

Den här produkten kan du teckna en stående order på. Då levereras nästa utgåva av produkten, eller kommande utgåvor i serien den tillhör, automatiskt vid utgivningen. Faktura följer separat. Kontakta vår kundservice för mer information.