Om boken
Vad gäller för bemanning i kristider? Advokaten och arbetsrättsspecialisten Kristina Ahlström beskriver i en artikel i Ny Juridik det rättsliga regelverket för arbetsledningsbeslut samt lämnar några exempel på kollektivavtal och samarbeten som aktualiserats under coronakrisen våren 2020.
För tilltalad kan det finnas en förklaringsbörda – det är numera allmänt vedertaget. F.d.
hovrättsrådet och lektorn vid Polishögskolan Peter Borgström diskuterar i en artikel frågan
om det kanske också kan finnas en ”bemötandebörda” för åklagaren gentemot den tilltalades
uppgifter, särskilt i fråga om alibibevisning.
Lagmannen Mikael Mellqvist har tidigare i denna tidskrift – år 2001 och 2013 – redovisat vissa famtidsinriktade insolvensrättsliga spaningar.
Nu återkommer han i ämnet med en tvådelad artikel. Del ett, i detta nummer, och del två i nästa nummer av Ny Juridik. Första artikeln är fokuserad på EU:s rekonstruktionsdirektiv.
I en artikel av Viktor Robertson och Karolina Kjellberg hos Advokatfirman Kahn Pedersen
kommenteras, med betydande kritiska inslag, ett förslag från Konkurrensverket om förändringar i upphandlingslagstiftningen.
Kriser prövar ledaren och gott ledarskap är att kunna hantera det oväntade. I en krissituation
blottas dina färdigheter och förmågor extra tydligt. Dåligt ledarskap kan både skapa och fördjupa en kris. Forskningen visar att det säkraste sättet att förhindra att dåliga ledare tar sig fram i en organisation, är att psykologiskt testa dem före anställning eller befordran. Sara Henrysson Eidvall, legitimerad psykolog, specialist i arbets- och organisationspsykologi och Christer Åberg, kriskommunikationsexpert, redovisar i en artikel dessa forskningsresultat.
Maria Fritz och Jörgen Hettne vid Institutionen för handelsrätt i Lund, ger i denna artikel en
översikt över viktigare domar som meddelats av EU-domstolen och Tribunalen under första
kvartalet år 2020