Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv

Den 1 januari 2007 ersattes miljöbalkens straff– och sanktionsregler med nya regler. Detta gjorde det möjligt att ingripa effektivt med straff mot allvarligare överträdelser samtidigt som det straffbara området definierades på ett tydligare sätt och miljösanktionsavgifterna fick ett vidgat användningsområde vid lindrigare överträdelser. Ett halvt år innan miljöbalkens nya straffregler trädde ikraft ändrades reglerna om företagsbot och företagsbot är numera en frekvent använd sanktion för brott mot miljölagstiftningen.Stora skadeståndsbelopp har också blivit vanligare och ett nytt synsätt på de krav på aktsamhet som kan ställas på en verksamhetsutövare tillämpas allt oftare. I den här boken beskrivs den praxis som nu håller på att växa fram och som kan ge vägledning för hur balken, reglerna om företagsbot och skadestånd ska tillämpasBoken innehåller tingsrätts- och hovrättsdomar samt referat av ett antal prejudicerande domar. Ett sakregister gör det möjligt att snabbt och enkelt avgöra om en viss fråga behandlas i något av de refererade rättsfallen. De straffbestämmelser som kan bli tillämpliga vid en miljööverträdelse återfinns inte bara i miljöbalken utan också i flera andra lagar såsom lagen om handel med utsläppsrätter, skogsvårdslagen, kulturminneslagen lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, brottsbalken och varusmugglingslagen. Utifrån lagtext och refererade rättsfall belyser boken de möjligheter som faktiskt finns att ingripa mot sådana överträdelser. Brott mot miljölagstiftning kan också leda till företagsbot, näringsförbud och skadestånd. Dessa frågor behandlas även i denna upplaga. Inom miljöstraffrätten är det vanligt att det straffbara området begränsas av om gärningen är ringa eller om ett vitesföreläggande överträtts. Begreppet ringa har från och med den 1 januari 2007 fått ett snävare användningsområde. Den närmare innebörden av dessa båda begränsningar behandlas också.