Lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion

Detta verk kommenterar lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att bland annat kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort.

Lagen är indelad i nio kapitel. I kapitel 1–2 finns inledande bestämmelser och regler om företagsrekonstruktion i allmänhet. Gäldenärens avtal regleras särskilt för sig i kapitel 3. Kapitel 4 innehåller regler om planförhandling och i kapitel 5 regleras återvinning och kvittning. I kapitel 6 finns bestämmelser om företagsrekonstruktionens upphörande. Kapitel 7 och 8 innehåller bestämmelser om tillsyn av rekonstruktörer och bestämmelser om straff och skadestånd. Lagen avslutas med övriga bestämmelser.

Lagen innehåller flera nyheter, bland annat har offentligt ackord ersatts med en så kallad planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas och ska bli föremål för borgenärernas omröstning. Rekonstruktionsplanen ska för att vara gällande fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtycker till innehållet i den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen genom cram-down. Rekonstruktionsplanen kan innehålla åtgärder som avser såväl rekonstruktion i sak som en finansiell rekonstruktion och kan även innehålla aktiebolagsrättsliga åtgärder. Reglerna om gäldenärens avtal har förtydligats i ett eget kapitel och gäldenären har en rätt att häva betungande avtal under den pågående företagsrekonstruktionen med tre månaders uppsägning. Under den tiden ska vardera parten prestera enligt innehållet i avtalet. Nytt är också att det finns ett förbud mot Ipso facto-klausuler som innebar att motparten kunde häva avtal så snart en gäldenär ansökte om att inleda en företagsrekonstruktion.