Kunskapsbaserad och jämlik vård. SOU 2017:48 Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
  • Hälso & sjukvard
  • Offentlig rätt
  • Socialrätt
  • Skola och utbildning

Kunskapsbaserad och jämlik vård. SOU 2017:48 Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Betänkande från Kunskapsstödsutredningen

55000

550 kr (exkl. moms)

Kunskapsbaserad och jämlik vård. SOU 2017:48 Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Kunskapsbaserad och jämlik vård. SOU 2017:48 Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

  • Utgivare: Socialdepartementet
  • Upplaga: 1
  • Omfång: 593
  • Utgiven: 2017
  • Serie: SOU 2017:048
  • ISBN/Best.nr: 978-913824621-4
  • Ämnen: Hälso & sjukvard, Offentlig rätt, Socialrätt, Skola och utbildning
  • Taggar:

Om publikationen

Syftet med uppdraget har varit att säkerställa att den hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Utredningen konstaterar att oönskade skillnader över landet kvarstår och att viss del av vården behöver en mer centraliserad struktur.

Utredningen kan mot bakgrund av genomförd kartläggning konstatera följande:
  • Det finns ett stort antal kunskapsstöd som riktar sig till många delar av vården. Det finns undantag men den generella bilden är att det finns ett stort utbud av kunskapsstöd, som inte sällan dubblerar och överlappar, och i vissa fall t.o.m. motsäger varandra.
  • Många olika aktörer tar fram kunskapsstöd. Snarlika kunskapsstöd tas fram i flera olika sammanhang.
  • Fokus ligger mer på produktion av kunskapsstöd än på uppföljning, analys och stöd till verksamhetsutveckling.
  • Genomslaget för många kunskapsstöd är blygsamt.

    För att råda bot på ovanstående förslår utredningen att verksamhetsnära kunskap, erfarenhet och behov bör bli mer vägledande. Staten bör inte detaljstyra vården.
      • Det behövs en utvecklad struktur för den nationella kunskapsstyrningen där staten på ett mer effektivt sätt tar sitt övergripande ansvar. Grunderna för statens styrning som sattes redan i samband med hälso- och sjukvårdslagens ursprungliga ikraftträdande är goda utgångspunkter för detta.
      • Tillförlitliga uppföljningar som förmår påvisa oönskade variationer, och pekar ut både goda och mindre goda exempel, är centralt. Tendensen att hantera brister i vården genom fragmentiserade, ofta kortsiktiga, nationella uppdrag behöver vändas. Vidare behövs tydligare kommunikationsvägar för att sprida goda exempel m.m

      Särskild utredare: Sofia Wallström

      Köp den tryckta utredningen och ta del av kompletta analyser och förslag!
      Teckna stående order på SOU från Socialdepartementet!